Höst - Rusk eller mys?

Jag kan inte avgöra om jag tycker att hösten är mysig eller enbart kall, grå & trist? Kanske en blandning av allt. Supermysigt sitta inne under en filt, med en kopp te & massor med tända ljus när det är grått & trist utanför fönstren. MEN i mitt yrke är man ute tillsammans med barnen en hel del & då är hösten inte så mysig längre. Det är blött, blåsigt & kallt. Jag vet - det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder, men även om man har kläder för det väder som är, finns det månader jag gillar mer än dessa höstmånader. Vintern med snön som lyser upp dagarna, Våren då allt som varit dött under vintern åter blir grönt & dem första varma dagarna i solen, Sommaren med sin fantastiska värme, grönska & underbara kvällar med goa vänner på en altan.
Man ska inte klaga, jag vet det, men hösten kan ibland få en att frysa ända in i ryggmärgen.

Den här veckan har varit stressig, men ändå en bra vecka. Började med två lediga dagar, då jag hann träffa en massa underbara vänner.
Gav ju bort lite bebiskläder, bland annat två mössor & fick resultatet på bild idag;

Den ena mössan fick jag lov att ta med mig tillbaka hem igen då den inte passade, lilla Freja hade blivit en alldeles för stor liten prinsessa, men det ska vi snabbt ordna till. Prinsessa nummer två fick på sig sin mössa, med lite våld går allt, men snudd på att den var för liten för henne med - kanske ett tecken på att jag inte kan mycket om barnkläder, då jag inte har några egna?

Har hunnit med mitt första föräldrarmöte, var med en klump i halsen jag satt inför ca. 25 föräldrar & väntade på att det skulle bli min tur att informera dessa om arbetet på förskolan. Känns konstigt att Jag som är yngre än alla dessa föräldrar & utan erfarenhet av egna barn ska tala om för dem hur vi ska handskas med deras käraste ägodelar. Men det gick över förväntan & jag känner mig super nöjd.
Idag har jag även haft mitt första medarbetarsamtal - skrämmande det också, men efter att ha samtalat med chefen i ca.30 min kände jag en otrolig lättnad. är tacksam för den positiva feedback hon gav mig & känner mig stolt över min prestation - Jag kan faktiskt, jag är bra.
Nu är det bara utvecklingssamtalen kvar & då är det enbart jag & 4 förväntansfulla ögon som ska diskutera deras prinsar/prinsessor. I det ögonblicket har jag ingen annan att luta mig mot, utan då är det dags att verkligen visa vad jag går för. Det ska nog gå bra, handskas med helt underbara föräldrar & barn.

Tvättar för fulla muggar här hemma, är inte rena sängkläder & doften av nytvättat helt fantastiskt?