Det var med blandade känslor jag nyss satte nyckeln i låset hemma i Norrköping. Hemma? Har detta förresten blivit mitt hem nu? Har jag två ställen som är hemma? Kommer detta någonsin att bli det ställe jag kallar för hemma? Varje gång jag lämnar vännerna & familjen slås jag av tanken om jag gjorde rätt som tog mina saker & flyttade? Och trots att jag ibland längtar hem & är ledsen så är ändå svaret JA. Jag har växt som människa & det hade jag aldrig gjort om jag hade stannat. Jobbiga perioder i livet har man, oavsett vilken plats på jorden man befinner sig. Jag kommer att kliva ur detta otroligt mycket starkare än jag var när jag klev in i det.
Det som faccinerar mig är att när man kommer hem till Arboga är allt precis som förut, nästan som att tiden står lite stilla där.
Har haft fantastiska dagar, med underbara vänner, familj & så DU. Gör en aning ont att du är så långt bort från mig, men precis som du sa; Vi kan inte trolla så vi får ha tålamod. Tålamod ja, det vet ju alla vid det här laget att Fröken Peterson inte är speciellt bra på, hihi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar