Ledsamheten över att faktiskt se hur vissa människor tror att de kan behandla folk hur dem vill & sen tro att allt ska vara som vanligt har övergått till ilska. Jag är rent utav förbannad (&jag är inte typen som blir arg i första taget).
Jag har gjort allt, till & med saker som jag själv inte har velat, men vad är det man får tillbaka, jo ett hånskratt, som att allt bara vore ett stort jävla skämt. I mina ögon är det inte ett skämt.
Det har varit en otroligt tuff period, där jag mått riktigt dåligt, men sakta men säkert börjar ta mig upp på fötter igen.
Så snälla, väx upp, ta ansvar & sluta fly från det som är tufft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar