1 år

Idag för 1 år sedan packade jag ihop det jag mest av allt behövde, tog brorsan med mig & åkte till Norrköping, som numera är mitt hem.
Jag minns sista kvällen i Arboga, tillsammans med fina vänner på altanen, för att sedan bege oss mot Ågården där vi inte kunde komma in.

Jag minns första gången jag besökte NKIK & skulle presentera mig. Jag minns första träningspasset tillsammans med dem i Sporthallen. (Liten nervös tjej som gjorde comeback i ett nytt lag efter en fotoperation & ett uppehåll på 1 år). Det laget är idag det lag jag spelar för, tillsammans med en massa toppen tjejer & jag ångrar inte en sekund att jag besökte den där hallen.

Jag minns så väl hur det var att dela lägenheten med någon annan i 1 månad (1a på 50kvm), men vi löste det också & idag är vi närmare vänner än någonsin.

Jag minns min första resa med spårvagnen, hur ska man veta vart man ska hoppa av????

Jag har träffat så mycket nya fina människor som förgyller mina dagar. Självklart saknar jag de/dem som finns i Arboga så mycket så att det gör ont ibland, men dem är bara ett telefonsamtal bort.

Jag minns första dagen på det nya jobbet. Att gå upp i ottan för att bege mig till Svärtinge.

Jag minns en massa saker från året som gått, men mest av allt har jag lärt mig att stå på egna ben helt & hållet. Det finns inte längre någon mamma eller pappa som kan backa upp allt man gör, utan nu fattar man egna beslut & står för konsekvenserna helt själv.

Norrköping är mitt HEM